Klockan 7.39 den 27 mars 2019 gjorde Payson McElveen ett försök att slå rekordtiden FKT (Fastest Known Time) för den drygt 160 km långa legendariska stigen White Rim Trail i Canyonlands National Park.

I ”Standing Man”, den nya filmen från Red Bull Bike, får du följa hans känslosamma resa på cykeln och vid sidan av den. Du får också veta exakt vad som krävs för att uppfylla en tio år gammal dröm.

Reglerna för FKT är enkla: cykla den givna rutten, registrera din tid och publicera den. Den snabbaste tiden skapar en tids berömmelse för den senaste rekordhållaren, en tidsperiod som varar lika lång tid som det tar innan någon annan cyklar samma rutt fortare.

FKT är populärt bland stigcyklister, i synnerhet på historiska rutter som Appalachian Trail och Vermont Long Trail, men bland MTB-cyklister är det inte lika vanligt. Payson McElveen, den mustaschprydde MTB-cowboyen från Durango, är ledande i deras försök att göra FKT till en del av cykelkulturen.

Och det, tillsammans med den flera decennier gamla drömmen om att lämna sitt avtryck på denna legendariska bana, drev honom att försöka uppnå FKT på den drygt 160 km långa stigen White Rim Trail i Utahs Canyonlands National Park.

”Det enda sättet att bli bättre är att testa sina gränser, och jag visste att om jag gav mig på den här episka banan och cyklade fortast möjligt, då skulle jag nå min absoluta gräns”, sa han.

Spoiler-varning: han slog tidigare FKT med 15 minuter. Det var en stor bedrift, större än bara själva rekordet. Hans rekord skapade stor uppmärksamhet kring konceptet med FKT inom mountainbikecykling och om vad det skulle kunna få för betydelse för sportens framtid.

Det enkla är det sköna värt. En cyklist på stigen, tävlar mot klockan. Inga tävlingsavgifter, inga nummerlappar, ingen publik. En FKT är en inbjudan till andra enligt Payson. Så när Quinn Simmons, en ung cyklist från McElveens hemstad med fem nationella juniormästerskap bakom sig, slog Paysons tid med fyra minuter, med start och mål på ett annat ställe längs den 160 km långa stigen, kände Payson inget annat än respekt och stolthet.

Några veckor efter det att han hade satt sitt rekord cyklade Payson längs White Rim Trail än en gång och då i ett mycket mer avslappnat tempo. En ensam cyklist kom ifatt honom och skrek: ”Jag är här bara tack vare ditt projekt! Jag kommer inte att slå ditt rekord, men jag vill se hur jag klarar mig!”

Det var den största komplimang som Payson kunde fått. Den här FKT-historien har utvecklats helt rätt. Den enda frågan är: vem står på tur?